Thursday, March 26, 2020

Modification in Compute

1937 : 1937-38 ma ABC ( atansoft - Berray computer)  ni shodh Dr. Atanasoff ane Graduate student Clifford Berry dwara karvama aavi hati. Aa computer dwara digital computers ni pragati no payo nakhvama aavyo hato.

1948 : J. Presper Eckert ane john Mouchly ae pratham digital computing device ENIAC banavyu. Je 30 tan vajan dharavatu hatu ane tema 18000 vacuum tubes no upyog karvama aavyo hato.

1951 : sau pratham dhandhakiya drashti ae upalabdh Electronic Digital computer UNIVAC (universal Automatic Computer) Remington Rand dwara bajar ma mukavama aavyu hatu.

1953 : IBM Model 650 ae saupratham 1953 ma banavvama kahevama aavyu hatu. IBM dwara 2000 karta pan vadhu system 1954 thi 1962 darmiyan banavvama avi hati.

1957 : 1957 ma computer ma programming Bhasha no saral upyog FORTRAN (Formula Transaction) programming dwara karvama aavyo. Aa Vichar John Backus ae IBM ne 1953 ma aapyo hato ane 1957 ma FORTRAN Compiler bajarma aavi. 

1929 : Cobal ek juni Programming Languages se. Jenu name Common Business Oriented Language se.  Cobol Grace Marry Hopper dwara 1959 ma banavvama aavi hati.

1964 : Basic ( Beginner's All - Purpose  Symbolic Instructions Code) ae high level programming language se. Basic ni design John George Kemeny ane Thomas Kurtz dwara 1964 ma taiyari karvama avi hati. Te user-friendly ane clear error massage apati language se.  Aa language mate computerna hardware ne samjavani Jaroor se.

1969 : United States Department of Defence (ARPA)  dwara taiyar Karel ARPANET ae vishvanu pratham Operational Pocket Switching Network hatu. Te vishvanu sau pratham shodhayel Network hatu.

1976 : 1976 ma stave Wozniak ane stave Jobs dwara Apple Computer ma sau pratham signal circuit board no upyog karvama aavyo hato. 

1984 : 1984 ma apple dwara Macintosh computer ma mukavama aavya. Je Graphical user interface se. 

1992 : 1992 ma Microsoft dwara Window Operating system 3.1 loanch karvama aavi hati. Tema Nava Features Jova malya. Jeva k, True Type Fonts, Multimedia, Capability, Object Linking and Embedding  (OLE).

1995 : 1995 ma Microsoft dwara Window 95 Operating System Bajar ma mukavama aavyu.

1997 : 1997 ma Microsoft company dwara Internet Explorer 4.0 Bajar ma mukavama aavyu.

2002 : 2002 ma Microsoft dwara .NET strategy ne loanch karvama aavi.  Je Web aadharit service ma Mahatvano bhag bhajave se.

2005 : 2005 ma apple kampani pocket size na iPod, audio, Players navu version bajarma mukyu.

2006 : Apple Intel ae Micro processor vala Macintosh computer nu vechan sharu karyu se. 

Microsoft Company dwara Window vista namni navi Operating system loanch karvama aavel se. 

2009 : 2009 ma Microsoft dwara Windows7 ne loanch karvama aavyu se. te Microsoft ni latest Operating system se tena ghana Badha Nava features introduce karvama ave se.

   Aagal computer na knowlage mate Ame tamne janavishu computer ni padhiao  (Generation of computer)  

No comments:

Post a Comment

Computer ni pedhiao (Generation of computer)

   Computer ma Technology na aadhare sharuaat na atyarna aadhunik computer sudhi je ferfar ne Generation tarike aolkhavama ave se.   (1) ...